Fashion i förändring, del 3: Hur kan nya affärsmodeller rädda världen?

Fler men mindre produktioner, mer produktion närmare den lokala marknaden och snabbare processer för att få ut plaggen på marknaden kan vara några av lösningarna för att göra textil- och modeindustrin mer hållbar. Nya affärsmodeller står i centrum när textil- och modeindustrin ska skapa klimatnytta genom en genomgripande förändring, och i tredje delen av vår artikelserie berättar Kurt Svegård om varför affärsmodeller är så viktiga när man förändrar en bransch.

Det sägs ofta att det behövs nya affärsmodeller för att åstadkomma en genomgripande förändring som skapar klimatnytta. Hur hänger detta ihop?

– Nya affärsmodeller är avgörande för att mode- och textilindustrin ska kunna genomföra de krav som ställs i EU:s taxonomi och som införlivas i ny lagstiftning från EU och andra länder under detta årtionde. Om CO2-utsläppen ska minska med 55% till 2030 måste färre kläder produceras och varje plagg måste leva mycket längre än idag. Branschen kan inte enbart genomföra en sådan förändring utan att tänka om och införa strategier för nya marknads- och operativa lösningar. Nya affärsmodeller relaterade till kostnads- och CO2-minskningar måste införas. Processen med att designa, producera och föra ut produkter på marknaden måste förkortas, och företagen måste hitta lösningar på hur man kan förändra produktionen från stora till fler och små produktioner under produktens marknadsperiod, och den måste ske närmare den lokala marknaden för att minska transportkostnaderna.

– Detta kräver nya sätt att se på marknadsvolymplanering samt produktion och logistik samt införande av ny infrastruktur för analys av data för logistiklösningar och fabriksinfrastruktur. Det vackra med det hela är att många andra konsumentindustrier har genomfört dessa förändringar för decennier sedan, så mode- och textilindustrin behöver inte återuppfinna krutet.

Kan du ge konkreta exempel på hur förändrade affärsmodeller påverkar texil- och modebranschen?

– Nya affärsmodeller för intäkter under plaggets livslängd måste införas. Idag är intäkterna främst kopplade till försäljning av plagg, men de stora metaförändringarna visar att vi som konsumenter och användare är mer intresserade av tillgång än ägande. I andra branscher finns det prenumerationer där användaren har tillgång till en vara utan att äga den, genom leasing, månadsutskick och engångsuthyrning. Detta pågår inom mode- och textilindustrin och vi tror att dessa affärslösningar kommer att öka i ekonomisk betydelse, men det är värt att notera att de flesta uthyrningsföretag behöver stora volymer innan det är ekonomiskt vettigt, och att frekventa uthyrningar också ökar CO2-utsläppen med ökade transporter och förpackningar.

– Vidare kommer tjänster som den kommande lagstadgade "Rätten till reparation" att vara en lösning som kan erbjudas mot någon form av försäkringspremie. Så att om du har köpt ett dyrt plagg kan du betala en månadssumma för att få det reparerat utan extra stora kostnader.

– Något som är någorlunda nytt är lösningar där användaren kan komma åt annat innehåll, till exempel underhållning eller livsstilsupplevelser som bara är tillgängliga genom kombinationen mellan prenumeration och plagg.

– Inom Fashion Innovation Center arbetar vi bland annat med e-sport och spelbolag för att bygga unikt innehåll som riktar sig till den kundgrupp och demografi som ett specifikt varumärke vänder sig till. Vi tror att framtiden för varumärken ligger här om de ska kunna sälja färre plagg som lever längre. Vi tror att unikt innehåll och storytelling kan vara en del av en identitetsförstärkare, och mode handlar ofta i grunden om identitet, eller den identitet användarna vill att andra ska uppfatta – och vi är ganska säkra på att affärsmodeller som inkluderar relevant innehåll och livsstilsupplevelser skulle vara efterfrågade på marknaden när de görs på rätt sätt.

– Även om GDPR och digital integritet är viktiga, tror vi att det finns ett stort värde i de beteendedata som finns i hela värdekedjan, och de varumärken som förstår och använder dessa data korrekt har en extra intäktsström att hantera.

Intervju från Future by Lund, författare: Caroline Wendt

Del 3/3

Previous
Previous

Ready To Engage in the EU DPP Discussion?

Next
Next

Fashion i förändring, del 2: green taxonomy skapar förändring kring finansiering och klimat